En hel vecka
Resan bestod av flera delar; kören lär känna varandra på nytt sätt då man tillbringar mycket tid tillsammans som man inte gör i vanliga fall. Medlemmarna reser tillsammans och delar nya upplevelser i mötet med Norrland. Vi får höra om samernas liv förr och idag från Ylva som bor i sameby med renar, men också guidar, fotograferar nära naturen i Nikkaluokta men även i staden Kiruna. Vi träffar 18-åriga Astrid som lever sin samiska bakgrund genom jojken, kören får träna tillsammans inför gudstjänster i både stora Kiruna kyrka och lilla Nikkaluokta kapell. Vi besöker även gruvan, ishotellet och äter i kåta och kommer närmare vardagslivet för de som bor och arbetar i den här delen av Sverige, så långt borta från Lund. Vi uppskattar att vi skulle hamna i södra Italien om vi åker söderut :).
Möten
Genom en av deltagarnas möte med jämnåriga Astrid, på sommarläger utanför Göteborg 2017, får vi inblick i hennes musikaliska utveckling med jojken. Astrid började utforska jojken när hon gick i åk 5 och beskriver det som att man jojkar på en känsla, det finns ingen sång när vi frågar om hon kan jojka något. Man sjunger inte heller tillsammans som i en kör. Det finns samisk musik med inslag av jojk. Hon gjorde sitt gymnasiearbete som en remix av inspelningar från 1914, ganska utmanande då hon gjorde det på gehör. Tillsammans med Astrid pratar vi om samiska instrument, kläder, de olika språken (Lulesamiska, Nordsamiska), filmen Kautokeinoupproret och Karin Smirnoffs böcker som båda anknyter till Laestadianerna.
Ylva Sarri visar bildspel för kören och berättar om sin uppväxt i torvkåta i Nikkaluokta fram till 7 års ålder då familjen bygger ett riktigt hus. Sapmí är samernas och renarnas land och sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Den samiska närvaron kan spåras till för 10 000 år sedan genom fångstgropssystem och hällristningar på en 3km bred landtunga genom isen under stenåldern. Kiruna betyder ripa och vattendragen har gett namn åt bergen. Sjö heter Järvi på finska, Jauri på samiska. Vi förundras över att namnet härstammar från Ylvas farfar Nikka och farmor Maria som bosätter sig vid sjön, ”luokta” och får 14 barn, Ylvas far är nummer 11 i syskonskaran. Idag har hon sin faster på 97 år kvar. 1907 blir Ylvas farfar förste föreståndare på Kebnekaise fjällstation, det skaffas fjällkor och transportbåt till ”turisterna”. Elektricitet får man först 1965 och de första snöskotrarna importeras av Ylvas far och bror 1962.
I Sverige finns det:Kiruna gruva
Under det guidade besöket i Kiruna gruva får vi även se en annan sida av hur människan nyttjar naturen i form av malmbrytning. Vi får inblick i hur människorna började bryta järnmalmen och hur industrialiseringen ger enorma inkomster till det statliga ägda LKAB. Samtidigt arbetar man aktivt med stadsflytten som vi kan se redan är påbörjad. Nr vi promenerar runt i Kiruna ser vi att flera flerfamiljshus redan är utrymda och står tomma, större trähus är under nedmontering och ska flyttas. Kiruna kyrkas ska flyttas omkring 2025, oklart ännu med vilken metod. Intressant att namnet LKAB kommer från fjällen; Luossavaara-Kiirunavaara betyder Laxberget- Fjällripeberget.
Vi sjunger i Kiruna kyrka
När vi anlände till Kiruna skrev vi om vårt besök på Kiruna facebook sida och informerade om att kören skulle sjunga vid söndagens gudstjänst, det var fler besökare än vad det brukar vara enligt prästen. Kören visade sig även befinna sig på rätt plats i rätt tid för att delta i filmprojektet Just North om hållbar utveckling i arktiska samhällen. Kören sjöng en sommarsång som filmades av en engelsk filmproducent som reser runt och dokumenterar olika platser norr om polcirkeln och idag var han i Kiruna för att intervjua prästen. Efteråt bjöd de in till fika och prästerna berättade då om verksamheten, hur det är att bo i Kiruna och om Laestadianerna. De hade en egen samling i kyrkan som några i kören gick för att lyssna på, men det var svårt att hantera delen med tex. deras inställning till homosexualitet. Prästerna berättade även om stadomvandlingen och den planerade flytten av kyrkan, i dagsläget planeras det att ske i ett stycke. Det är en väldigt stor byggnad, vi blev fundersamma på hur det ska fungera?
Nikkaluokta med Ylva
I Nikkaluokta spenderade vi en heldag med Ylva och fick ta del av naturen som vi tidigare sett på hennes bildspel. Vi gick en tur i markerna för att samla in ätbara växter till vår samiska lunch samtidigt som Ylva visade och berättade om hur de samlar in renarna i fållarna på platsen och märker dem. Även hur man väljer ut vilka djur som går till slakt, det är endast tjurarna då korna behålls för kalvning. Efter brunsten tappar tjurarna sina horn så de inte ska tynga ner djuren i snön under vintrarna, kon behåller sina. På så sätt kan man skilja djuren åt under vinterhalvåret, de renar som har horn är kor.
Vi hjälps åt att förbereda vår samiska lunch, suovas på rökt renkött, som steks över öppen eld. Till efterrätten får vi prova på kokkaffe med kaffeost, spännande! Ylva berättar också om jojken och jojkar för oss i den fantastiska fjällomgivningen. Vi får därefter prova på samisk flätteknik innan kören beger sig till kapellet för träning inför kvällens aftonsång. Ylva leder samlingen iklädd traditionell samisk kolt med vackra silversmycken, läser några dikter och kören sjunger, även utomhus tillsammans med myggen! Kvällen avslutas med kvällsmat i Nikkaluokta fjällstations restaurang. Kören sitter tillsammans, pratar och skrattar. Härligt!
Jukkasjärvi med samisk lunch
Vi avslutar vår resa med besök i Jukkasjärvi där vi äter en annan typ av samisk lunch i gruppkåtan Nutti Sami Siida. Personalen berättar om Jukkasjärvi och hur livet i en kåta kan vara. Här finns även ett utomhusmuseum och vi kikar in i Jukkasjärvi kyrka. Vi ersätter besök på Esrange med besök på Icehotel 365 och får inte bara vara en stund i minus 5 grader utan också se hur man i Jukkasjärvi lyckats med att placera platsen på världskartan genom ett unikt ishotell. Iom att man utvecklat området genom turism utöver malmbrytningen så kan människorna bo kvar och få möjlighet att visa upp sin fantastiska natur och samiska kultur för oss som bor söderut i vårt avlånga land. Hela kören har fått en upplevelse för livet och många intryck av framför allt vårt samiska arv och hur samer lever idag. De har även på många sätt stärkt sin sammanhållning genom att bo, resa och sjunga tillsammans.